Tankar kring 180-filmen

december 29, 2012 § 2 kommentarer

En vän till mig tipsade om filmen på sidan ”180” – An award-winning documentary!

Kollade 180-filmen, och fick blandade känslor.
Det var briljant retorik att jämföra förintelsen med abort.
… men det gjorde också att jag började tänka på saker från andra synvinklar …

(Förresten, han som frågade på 180-filmen påminde mig om Sverker Olofsson, som skötte konsumentprogrammet Plus i många år, ”Ska det vara på det viset?” 😉 )

Men det finns en grej i den blonda kvinnans känslor som gjorde att jag tänkte lite extra. Hon var väl den som stod på sig längst att hon kunde tänka sig köra bulldozern (i förintelsen) för att rädda sitt eget liv. Om vi nu tror att liv är heligt, så är hennes resonemang inte helt orimlig: hon räddar sitt eget liv, som är lika heligt som de som går under i förintelsen. (Judar som hjälper nazisterna för att rädda sina egna liv figurerar i Schindlers List, t ex)

Det samma skulle man kunna säga om de kvinnor som ser abort som det enda möjliga i ett samhälle som förslavar kvinnor. (Jag vet att jag låter som en feminist nu). På sätt och vis är det lite orättvist att ställa kvinnor mot väggen så här eftersom det samhälle vi har i dag (där allt är frid och fröjd) är en resultat av kampen för kvinnliga rättigheter sedan 1800-tal. Det mest rättvisa skulle va om denne man frågade kvinnorna under 1800-talet. Att föda barn då kunde innebära bl.a. att hon skulle brännmärkas som hora, och att barnet skulle brännmärkas som horunge/oäkting hela dennes liv. Att vi överhuvudtaget kan samtala ledigt och rationellt om abortens vara eller inte vara beror på att medicinskt abort har mer eller mindre gjorts möjligt i vårt samhälle som i sin tur har gjort möjligt för kvinnan att börja tänka rationellt om hennes liv och moral. Jag säger inte att abort är rätt, men jag säger att pro-life gör det lite lätt för sig när man begär att kvinnan ska behålla sitt barn till _varje_ pris utan att _samtidigt_ förändra samhället med humana livsvillkor för moderskap. Säg nu att abort skulle förbjudas i Sverige. Då kommer vi se löneskillnader så småningom, och facket och politiken kommer att få kämpa mer än vad den gjort på länge för att säkra mödrars möjlighet att förvalta sin pund i livet.

_ _ _

Jag tycker det är olyckligt med den strikta juridiska tolkningen av frälsningen. Det har tyvärr även påverkat översättningen av självaste bibelordet, som t ex översättningen av att ”se på en kvinna med lust” vilket borde ha översatts någonting som ”se på en kvinna med en begär/plan att ta det som inte är hans”. (Det grekiska ordet för begär som används i bergspredikan är samma grekiska ord i LXX som används för att översätta det hebreiska ordet i 2 Mos 20:17 (som betyder i linje med det som står ovan). Så det Jesus gör är att utlägga/klargör vad som står i 2 Mos 20).

Den ensidiga juridiska tolkningen av frälsningen kräver att människor skall känna sig skuldsatta, och då är denna skuldbeläggning ett bombsäkert sätt att få människor att känna skuld om man kan övertyga att ”se med lust” är en synd. Att hitta på synder så här (utifrån vad Gud säger) är en synd i sig självt (5 Mos 4:2).

Jag kan inte försonas med denna ensidiga juridiska tolkning. Jag har haft flera i min släkt som blivit uteslutna från församlingen, (med svåra följder som sträcker sig in i nutiden), en gång för att man klippt sitt hår som kvinna. Någon säger att det är annorlunda nu. Nej, det är samma attityd nu som då, och det kan grunda sig i teologin, den lutherska är det nog. Som jag ser det så är det en förenkling som är lättbegriplig, men dock en förenkling, … och därmed inte sanningen.

Detta var den svagaste delen i filmen.

_ _ _

I de 10 budorden står det inte ”du ska inte ljuga” utan ”du ska inte bära falsk vittnesbörd om din nästa”.

Annonser

Taggad: , , , , , , , , , , , , , , ,

§ 2 svar till Tankar kring 180-filmen

  • Emanuel Hai skriver:

    Vem har sagt att man som Pro-life inte vill kämpa för att förändra samhället med humana livsvilkor för modersskap? Ge exempel.

    Att vara Pro life handlar väl inte om att man vill tillbaks till 1800-talet och det föraktet som kunde riktas mot kvinnor som födde ”oäktingar”?

    Du oroar dig för att det kommer bli ökade löneskillnader. Frågan är om det är rätt metod att bekämpa löneskillnader med att det ska vara tillåtet att godtyckligt få döda små människor. Man skulle kunna vända på frågan så här också: Är det inte väldigt stora klyftor mellan de som får möjligheten att födas och de som inte får möjligthet att göra det? Ersätter man inte ett ”klyftproblem” med ett annat? Och frågan är vilket av dem som är värst i sådana fall. Klyftan ofödd-född lär vara större än kvinna-man i de olika scenariona. Sedan går det ju att bekämpa de klyftorna också med andra metoder.

    Jag förstår inte riktigt på vilket sätt abort gjort det möjligt för kvinnan att tänka rationellt om hennes liv och moral, hur kom du fram till denna slutsatsen?

  • pataphysicsofsimulacra skriver:

    Hej! Tack för ditt svar. 
    Nej, jag tycker naturligtvis inte att man ska bekämpa löneskillnader med abort. Tror inte heller att pro-life vill ha tillbaka 1800-talets orättvisor. Varför jag säger att pro-life aldrig talar om samhällsförändring är för att jag aldrig hör dem tala om det. Kanske jag blivit slö att höra, men så är fallet: det är mitt exempel.
    Ursäkta, min argumentering gav nog ett felaktig intryck. Precis som kommande generationer riskerar att glömma bort nazismen och dess brott, så tenderar i-länderna glömma bort varför kvinnor i vidriga omständigheter tar en så fruktansvärt beslut om abort. Det är lätt att vara antingen för eller emot abort mitt i en välfärd. Verkligheten kan vara knepigare. T ex om min bror och f.d. svägerska varit 100% pro-life så skulle de aldrig gått med på provrörsbefruktning (där man handplockar vissa av befruktningarna som skett), och mina två underbara syskonbarn skulle aldrig ha funnits. Liv finns pga att man varit mot liv? Jag är i grunden pro-life, men jag blir misstänksam mot alltför enkla kategoriska sanningar. Kan bero på att tron på många enkla sanningar har utfört backlash i mitt liv. Av självbevarelsedrift tar jag ett steg tillbaka, och tänker: hur skulle Gud se på detta?

    T ex, jag var extrem i första deceniet i mitt kristna liv. Dödade alla känslor jag hade mot kvinnor, jag ”rev ut mitt öga” i samma anda som han i filmen 180 tolkade Jesus ord. Jag skulle t.o.m. aldrig gifta mig, utan leva helt för Jesus. Förstår nu att detta var ett perfekt alibi för status quo, och inte speciellt ”pro-life”…

    Tack för du lyssnat. Förlåt om jag har tagit ut mitt ego i denna diskussion, …i alla diskussioner…
    Gud vare med dig! enligt ditt namn…
    Peace!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Tankar kring 180-filmenPataphysics of Simulacra.

Meta