Semjasa och Asasel

Lingvister tror att namnen Asasel och Semjasa har samma ursprung, men blev två olika änglar före Henoks bok sammanställdes (Dechirante). På arameiska annars, betyder Semjasa ”Mitt namn har sett”, dvs att ”Herren har sett”. Enligt (JE – Azazel) är betydelsen av namnet Asasel osäker.

Det är troligt att det är samma Asasel som antyds i instruktionerna om hur Israels barn befalls skicka iväg en av de två geterna på försoningsdagen till/som Asasel, såsom det är beskrivet i 3 Mos 16, speciellt vv 8, 10, och 26, där Asasel omnämns. Detta synsätt rimmar med hur targumparafraserna har låtit ordet stå kvar oöversatt, och därmed behandlar ordet som ett egetnamn.[1]

Men enligt talmudiskt tolkning kan Asasel samtidigt ses som den berg som geten lottad ”för asasel” skulle kastas ut från. Man kan nämligen härleda namnet från az (stark eller kantig (rough)) och el (mäktig), dvs ett mäktigt berg.[2] Traditionellt på försoningsdagen förde man ”geten för asasel” till den otäcka ravinen Beth Hadudo i ödemarken två mil öster om Jerusalem[3] som judiska tolkare har identifierade som Asasel,[4] vilket motsvarar Henokbokens[5] Duduael (= Beth Hadudo) bestående av otäcka klippor som Rafael band Asasel vid.[6]

Vissa harhärlett Asasel från ’az plus ’azal som betyder borttynande av sin styrka, eller som en avsiktlig förändring av ’el plus ’azaz som betyder Guds styrka.[7] Andra har härlett ordet från det arabiska ’azala, och kan då betyda ensamhet eller öken. Men det finns skäl att se ordet som en produkt av en inre återupprepning i roten ’azal, och får då betydelsen avlägset borttagen eller på väg långt bort. Detta ligger i linje med hur LXX, den judiska septuagintan, förstår asasel adjektivt: geten för att tas bort, att skickas iväg, att släppas iväg;[8] även om LXX har orden eis tän apopompän i slutet av vers 10, vilket verkar något tillkrångligt enligt (ISBE – Azazel). Jag undrar om apopompän var det ord som Beecher ansåg grekerna använde för en ondskefull gud.[9]

Enligt (JE – Azazel), antyder Ibn Ezra och Nahmanides på att Asasel tillhörde en grupp getlika demoner, så kallade se’irim, som höll till i ödemarken och som omnämns i nästa kapitel 3 Mos 17, vers 7. Enligt samma källa, kan denna grupp vara besläktad med de gaseller och hindar som den sulemitiska kvinnan i Höga Visan svor vid. Med stöd av vers 17:7 kan man återkonstruera namnet Asasel utifrån ordet get, `ez, i vers 16:5, med den härledda betydelsen mäktig get.[10]

Det finns en märklig parallel i 2 Kung 8-13, där det är möjligt att Asasel antyds i berättelsen om Hasael (förmodligen en sammandragning av Ha’asael[11]), om hur han blir Arams kung och strider mot och tar territorium från Israel, men hur efter hans död Israel vinner tillbaka de områden de förlorade till Hasael.[12]

---

[1] Se citaten hos (Goeldner) från Charles Beechers bok Redeemer and Redeemed. Samma citat hittade jag hos (Pickle).

[2] Denna tolkning och etymologi omtalas i (JE – Azazel) att komma från en baraita (citerad i Yoma 67b) som säger att Asasel var den starkaste av berg.

[3] Se (Huie)                     

[4] Enligt (hyper – Azazel)

[5] Henoks bok 10:4

[6] Se (JE – Azazel). Se även vidare (Barker) om temat försoning i anknytning till Asasel.

[7] Se (ISBE – Azazel)

[8] Se (ISBE – Azazel)

[9] Se (Goeldner) och (Pickle).

[10] Se (NET – Lev 16 notes) under 16:e fotnoten.

[11] Enligt (Navarro), som även pekar på att namnet Ha’asael kan ses som en variant av namnet Asasel. Vissa källor vill se betydelsen ”Gud styrker” hos namnet Asasel, och då skulle Ha’asael betyda ”Den som Gud styrker”.

[12] Men en mindre berättelse föregår denna kapitelsvit i 8:1-6 där även en sunemitiska kvinna får tillbaka sin mark. Om Sunem är identiskt med Sulem, som vissa spekulerar, så kan denna sunemitiska kvinna antyda kvinnan i Höga Visan som svor vid gaseller och hindar, och därmed är det möjligt att se dessa två berättelser i kapitlen 2 Kung 8-13 symboliskt knyta samman begrepp som återfinns hos både Höga Visan och Henoksboken!

_ _ _ _ _ _

Referenser

Dechirante: The Forbidden Legacy – Continued : Demonic Doctrine; av Raphaele Dechirante, Ph.D. [2002]; funnen på nätadressen http://www.multiorgasmic.com/forbiddenlegacy.htm.

Goeldner: Daniel and the Revelation – The first and Second Resurrection; av D. & S. Goeldner; funnen på nätadressen http://biblicalstudies.ozwide.net.au/20_revelation.html.

Huie: The Goat for Azazel; av Bryan T. Huie; funnen på nätadressen http://users.aristotle.net/~bhuie/azazel.htm.

hyper – Azazel: Meaning of Azazel; uppslaget på ”Azazel” i hypderdictionary, © Webnox Corp.; funnen på nätadressen http://www.hyperdictionary.com/dictionary/AZAZEL. Sidan verkar ange “Easton Bible Dictionary” som källa till informationen.

ISBE – Azazel: International Standard Bible Encyclopedia – Azazel; av Wilhelm Moller; funnen på nätadresserna http://www.internationalstandardbible.com/A/azazel.html och http://bibletools.org/index.cfm/fuseaction/Def.show/RTD/ISBE/ID/1008.

JE – Azazel: En artikel om Azazel på nätencyklopedin JewishEncyclopedia.com, med nätadressen http://www.jewishencyclopedia.com/view.jsp?artid=2203&letter=A.

Navarro: Two Prophets and a king named Hazael; av R. Navarro; © 2003; funnen vid nätadressen http://www.semjaaza.com/seven/hazael.html.

NET – Lev 16 notes: NET Bible® – Leviticus 16 notes; © 1996-2003 Biblical Studies Press; funnen på nätadressen http://www.bible.org/netbible/lev16_notes.htm. (Denna länk är död och är blockerad på archive.org, men det kan vara identitiskt med dokumentet vid nätadressen http://www.hcn1.net/newenglish/lev16_notes.htm, som är notapparaten till http://www.hcn1.net/newenglish/lev16.htm).

Pickle: Critique of Jeremiah films’ Video on Adventism: Points #181-#239; av Bob Pickle; funnen på nätadressen http://www.pickle-publishing.com/papers/jeremiah-films/video-5.htm#191. Se under #191.