Gud är betjänt vid bassängen?

oktober 29, 2011 § Lämna en kommentar

Morgonfunderingar:

Verkar finnas en evangelikal föreställning (eller var kommer den ifrån?) att Gud kommer göra allt för dig, bara du tror (vad menas med det?) på honom. Tänk om den arbetsfördelningen inte är sant? Gud arbetade sex dagar, ja. Men skall inte också människan arbeta sex dagar?

 

”Gud kommer lösa dina problem. Därför behöver du inte hitta en lösning nu”. … Sanningen är den är att lösningen behövs just nu, inte senare.

 

”… bara du tror på honom”. Vad menas med det? Förlitar sig på honom? ”Den som tror på Sonen har evigt liv”. Så vad menas att jag förlitar mig på honom? Att han står i god för allt? … Det kan i alla fall inte vara normalt att man inte gör någonting, för att man förlitar sig på att han skall göra allt i stället.

 

"Sebastian" (cc by-sa) by sonyseattle @flickr

"Sebastian" (cc by-sa) by sonyseattle @flickr

(Är Gud en bassängsbetjänt?)

”Inte genom [människans] styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger Herren”. Betyder det att vi inte skall göra något? Var det inte när de skulle återbygga templet? Skulle de sluta jobba och sluta planera då? Zerubbabels hand hade påbörjat, och hans hand skulle slutföra. Det var från början till slut Zerubbabel som skulle jobba med det. Herrens Ande skulle ta bort ”berget” som låg framför Zerubbabel så att han skulle kunna slutföra bygget.

 

Om jag skall bygga Herrens tempel i mitt liv … (”jasså, är det jag som skall bygga det?”) …  så är det ändå jag som skall bygga det! Gud bara menar att det är inte maktens eller styrkans förtjänst, (makt och styrka blir lätt självstöddiga), utan bakom allt är det hans Ande som verkat (som är även källan till makten och styrkan). Men det betyder inte att människan inte skall göra nåt.

 

Det var även två smorda träd som tjänade Herren (med olja), så att de sju lamporna fick olja. Den Smorde var en människa som Herrens Ande var över. Men det var genom en människa som frukten frambringades. Så även där är det människan som mäste göra nåt, och då helt plötsligt är det Gud som är beroende av människor (träd), (fast å andra sidan är det Gud som skapat ”trädena” eller människan. Lustigt det där, att Gud gör sig ”beroende av” människan han själv skapat. Det är kanske pekar på definitionen på Människan. Men i vilket fall som helst, så är det inte meningen att människan inte skall inte göra nåt. Gud behöver träd som kan bringa fram olja, så att Oljelamporna kunde brinna och lysa upp allt).

 

Människan skall göra som Gud, arbeta och vila. Människans och Guds liv i går in i varandra, de är beroende av varandra. Guds Ande tar bort bergen och Guds ögon gläds, men den Anden verkar endast genom människan (de två träden).

Upplevelse av Himmelriket på Jorden

juli 7, 2011 § Lämna en kommentar

Jag var med om en märklig upplevelse på väg hem från jobbet igår. Om det var en andlig, eller en självinducerad, upplevelse är svårt att säga. Pga upplevelsens art så lutar jag mig åt att det gör det samma. Hur kan jag säga så? Det skulle ta mig en kvart att måla upp bakgrundsförklaringen, men låt mig bara beskriva det som så att jag länge har saknat en verklig ontologisk grund i den kristna tron, och den saknaden inte har försvunnit, utan snarare tilltagit, under årens lopp. En ganska sannolik slutsats att det är inte ”mig” det är fel på, utan snarare är det något i den kristna tron som förlorats nån gång under de senaste 2000 åren. Gårkvällens upplevelse var ett svar på den saknaden.

(Just nu, medan jag skriver, är utmaningen att inte snöa in mig på något. Inte för att det skulle vara oviktigt, utan snarare motsatsen: det finns mängder av saker jag skulle behöva nämna just pga att de är viktiga för att göra mig full förstådd).

Låt mig berätta vad jag bl.a. funderat på de sista veckorna som bl.a. ledde till denna upplevelse. Jag har funderat på jungfrufödelsen, och hur jag förstår och inte förstår det som hände då. Min version om vad hände har jag inte mött någon annanstans … trodde jag … förrän jag läste en bit från Fillips evangelium i en efterforskning kring den första kristenhetens heliga kyss: ”The perfect are conceived thru a kiss and they are born. Therefore we also are motivated to kiss one another—to receive conception from within our mutual grace.”[1] Min tes har varit att Jesus var Marias och Josefs son (vilket några av de kanoniska evangelierna säger rakt ut), men inte genom den sedvanliga samlaget, utan genom en ”helig kyss”. Och i den kyssen blev Gud enad i den mänskliga sfären, och Gud blev därmed uppenbarad i den mänskliga sfären … genom deras barn. (Det finns inget i min tes som på ett allvarligt sätt motsäger den kristna tron). Jag vet inte varifrån exakt jag kom fram till detta, men det är inte omöjligt att jag inspirerades av återigen av Filiips evangelium: ”Some say that Mariam was impregnated by the Sacred Spirit. They are confused, they know not what they say. Whenever has a female been impregnated by a female? Mariam is the virgin whom no power has defiled, as she is of grandeur among the consecrations for the Hebrew Apostles and for the Apostolics.”[1] och ”If it is appropriate to tell a mystery, the Father of the totality mated with the Virgin who had come down—and a fire shone for him on that day. He revealed the power of the Bridal-Chamber. Thus his body came into being on that day. He came forth in the Bridal-Chamber as one who has issued from the Bridegroom with the Bride.”[1]

För att göra det kortfattat: I den hebreiska begreppssfären är Anden feminint, vilket en studie av GT skulle iaf delvis bekräfta där Anden är mer frekvent grammatiskt feminint. (Dessutom när även vi kristna talar om Shekinah-härligheten så är Shekinah feminint). Om nu Anden är feminint, i kontrast till Fadern som är maskulint, så är inte långt ifrån att Anden kan identifieras med Visdomen i GT och när Jesus säger ”visdomen barn” om honom själv och Johannes döparen. Risken att bli stämplad som newage-flummare är nära förestående, så låt mig säga att jag förespråkar inte en gudinna-tro, vilket Gud i GT starkt motsatte. Men det betyder inte heller att Gud inte skulle ha en manlig och feminin sida eller ”aspekt” som judiskt mysticism talar om. Problemet är när vi _ser_ Gud som två eller fler, vilket vi lätt gör i vår verklighet. Därför inleder Jesus det största budet med orden: ”Jahweh vår Gud, Jahweh är en(ad)”[2] vilket är precis det den konservative judetroende bekänner varje dag. Det är ungefär som Gud säger: Hallå där! Jag är En Enda, även om ni människor på jorden gärna ser mig som två eller fler. Det beror på att ni människor lever i söndrad värld, och gärna ser även Mig som söndrad. Men jag sätter upp en utmaning till Er som vill vara mitt folk: Se mig som En(ad).

Den som är uppmärksam lägger märke till att Jesus säger ”Fader i himlen” väldigt ofta. Varför säger han inte ”Fader på jorden”? OK, spola tillbaka bandet. I GT, varje gång Guds närvaro finns bland hans folk, i templet, hos de troende, hur ter sig Gud då? Jo, Gud är då Guds Ande. Å andra sidan, har du nånsin hört Bibeln säger Anden som blåser i himlen? Jag tror inte det. Utan det är Andens som blåser här på jorden. När Gud är i himlen är han Fadern, den manliga sidan hos Gud). När Gud är på jorden är han Anden, (den feminina sidan hos Gud). MEN, det är bara hur vi söndrade människor ser det. I själva verket är Gud EN enda Gud, men vi människor har svårt att se det.

… Jo, det finns sätt att se Gud som den ende: att helt förneka att Gud finns på jorden genom att kalla en sådan tanke som panteistiskt. Rädslan bland kristna mot allt som ens liknar panteismen är för mig svårförståelig. Förmodligen för att man vill behålla den trygga bilden av den skäggiga Guden i himlen. Förståndet skulle inte kunna omfatta en Gud som finns överallt. I det här avseendet är även en sådan kristen Gudsbild i fara att bli hedniskt, eftersom Gud säger i GT: ”Med vem kan ni likna mig?” Eftersom vi kristna låser Gud inom vår begreppsvärld, i stället för att låta Gud spränga våra begrepp om honom, så lever vi farligt nära avguderi … samtidigt som vi anklagar andra för panteism. Helt absurt …

Är jag panteist? Vet inte, jag har inte kollat. Jag ser ingen mening i frågan. Naturligtvis, att tillbedja en sten är helt absurt. Släpp frågan.

OK, så Gud säger att han är en Enad[2] Gud, att Gud Fadern i himlen och Gud Anden på jorden är i själva verket en enda integrerad Enhet, som upplevs som olika av oss människor. Men (följande är min tes) när Josef (som representerade Gud i himlen) och Maria (som representerade Anden på jorden) erkände Guds enhet i deras heliga kyss, så valde Gud erkänna deras bekännelse om Guds Enhet genom att de avlade en Son som var en förkroppsligande av Guds Enhet. Gud som människa, det var det enda sättet vi människor skulle kunna förstå Gud på i denna universum: det himmelska och det jordiska förenas i En Enda. (Jag spekulerar inte hur Gud skulle ha kunnat uppenbarat sig i en annan universum).

Samtidigt har jag funderat på Sanningen de senaste veckorna. Den har en mer eller mindre framskjuten plats i både religion och vetenskapen, inklusive två Jesusord: ”Om i förbliven i mitt ord, så ären I i sanning mina lärjungar; ock I skolen då förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria.” (Joh 8:31-32, 1917) och ”Men när han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen.” (Joh 16:13, 1917). Det första förbundet med judarna (eller Israel) var en frigörelse från Egyptens slaveri. Nu verkar det nya förbundet handla om en frihet ett nivå högre. Men, som jag berörde inledningsvis, så jag inte upplevt denna ”sanning” som Anden skulle föra med sig. Har jag, och vi kristna, missat nåt? Vad är denna Sanning, om det inte är det vi vanligtvis förstår som ”evangliet”?

"183_8899 flowers & buds Clerodendrum Clerodendrum tomentosum Lamiaceae" (cc by-nc-sa) by Kate's Photo Diary @flickr

"183_8899 flowers & buds Clerodendrum Clerodendrum tomentosum Lamiaceae" (cc by-nc-sa) by Kate's Photo Diary @flickr

Det är lite grann av bakgrunden till den märkliga ”uppenbarelsen” jag fick i går kväll, medan jag delar buss med amerikanska ungdomar som är med Partille Cup. Jag tänkte och mediterade över detta om Sanningen och vad en Enad Gudsförståelse skulle föra med sig. Jag vet inte exakt hur tankebanorna gick, men kanske jag tänkte att vår splittrade mänskliga förståelse om vem Gud är (se ovan) är en sorts Osanning, trots att vi skulle tycka att vi tror på Sanningen. Så vad skulle ett steg mot Sanningen innebära i frågan om vår förståelse om Gud. Ja, vi har svårt att tänka en Enad Gud om vi håller fast vid en uppdelning mellan himmel och jord. En Enad Gudsförståelse kräver att vi inte längre delar upp himmel och jord på det sätt vi gör. Med en gång, så insåg hur detta rimmade med det Jesus proklammerade: ”Från den tiden begynte Jesus predika och säga: ”Gören bättring, ty himmelriket är nära.” (Matt 4:17), och ”Om det åter är med Guds Ande som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder.” (Matt 12:28). Var det detta som var Jesus egentliga budskap? Är det detta som han menade med Sanningen? Så jag började fantisera om en förenad himmel och jord, när jag gick på Sävedalens gator i kvällsskymningen. Och jag började känna att jag gick en andlig eller magisk värld. Och när jag öppnade dörren, överväldigades jag av en berusande doft av blommorna som växte nedanför, och med ens kom jag ihåg igen hurudant det KÄNDES att vara barn: SÅ HÄR kändes det att vara barn, man gick i en småmagisk värld där föremålen runtomkring var laddad med symbolisk betydelse och av ”magiska” krafter. Med ens tänkte jag på hur Jesus sa att vi inte skulle hindra barnen komma till honom, eftersom Himmelriket tillhör dem. Menade han att barnen upplever denna enade värld av himmel och jord, naturligt? Jag kände att jag gick och rörde mig och såg in i en värld som var BÅDE andligt och jordiskt SAMTIDIGT. När jag gick in i huset så försvann dofterna och upplevelsen som en knapptryckning, men inte funderingarna.

Om Jesus nu är förkroppsligande av Guds Enhet och levde ”himmelriket på jorden”, och om han banat en väg att förenas med honom i det nya förbundet, då borde det innebära att även vi borde leva i en ny Sanning: det vill säga i en ny ontologisk förståelse av oss själva och vår omedelbar omgivning: att Jesus i sig och i oss förenat Himmel och Jord, där Gud kan verkligen vara En, och befria oss från vår dödande splittring: splittringen i våra egna liv, och i förlängningen i vår värld i stort.

Kan det vara så att Sanningen som Sanningens Ande skulle leda mig fram är att Himlen är på Jorden. Självklart, att bara teoretiskt förstå denna Sanning sätter mig inte fri, utan endast genom att _verkligen_ förstå detta som är det samma som att _leva_ Sanningen: Att i Jesus leva i Himlen redan nu, med allt vad det innebär.

_ _ _

Och nu kanske du förstår varför jag sa att det kanske är oviktigt om upplevelsen andligt eller självinducerad. Sanningen om en enad himmel och jord är med nödvändighet både andligt och mänskligt. Sanningen är samtidigt en gudomlig och mänsklig initiativ i harmoni.

[1] Den engelska texten är från Filipsevangeliet från webadressen http://www.metalog.org/files/philip.html.

[2] Den hebreiska ordet som Gud använder om sig själv är ”echad” som betyder både ”En” och ”Enad”. Judarna nuförtiden har bestämt sig, så att säga, att tolka ”echad” som ”En”.

GTh 29 and 1 Cor 6:13-14 : A remarkable parallel / Thomas. 29 och 1 Kor 6:13-14 : en märklig parallell

maj 2, 2011 § 1 kommentar

Last week I was astounded when finding this wonderful parallel between a saying of Jesus in the Gospel of Thomas and words of Paul in 1 Corinthians. They complement each other wonderfully. It makes me wonder if Paul is actually quoting some saying of Jesus more or less. You can see both passages side by side below, first in English, then in Swedish.

/

Jag blev helt förbluffad när jag förra veckan upptäckte denna parallell mellan ett Jesusord i Thomasevangeliet och ord av Paulus i 1 Korintierbrevet. De komplimenterar varandra på ett fantastiskt sätt. Får mig att undrar om inte Paulus i själva verket mer eller mindre citerar något Jesusord. Bägge versionerna kan läsas sida vid sida nedan, först på engelska, sedan på svenska.

the briar"" (cc by-nc-sa) by focus2capture @flickr

the briar"" (cc by-nc-sa) by focus2capture @flickr

Gospel of Thomas, logion 29 1 Corinthians 6:13-14
Jesus said: ”If the flesh came
into being because of the spirit, that is a marvel,
Yet the body is … for the Lord;
but if spirit came into being
because of the body, that is a marvel of marvels.
and the Lord is for the body.
Yet I marvel at how this great
wealth has come to dwell in this poverty.”
Now God has not only raised the
Lord, but will also raise us up through His power.
Richard
Valantasis
NASB

/

Thomasevangeliet, logion 29 1 Korintierbrevet 6:13-14
Jesus sade: Om köttet blivit till för andens skull är det ett under. Men kroppen är … till … för
Herren,
Men om anden (blivit till) för kroppens skull är det ett större under. och Herren för kroppen.
Men jag förundrar mig över detta hur denna stora rikedom kunde ta sin boning i denna fattigdom. Gud har uppväckt Herren, och
genom sin makt skall han också uppväcka oss.
Bertil E.
Gärtner
Svenska
Folkbibeln

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande bland inlägg taggade andenPataphysics of Simulacra.