God discovers Himself through Mankind? – or, my interpretation of Leonard Cohen’s ”Suzanne”

april 7, 2015 § Lämna en kommentar

I have fallen in love with the song ”Suzanne” by Leonard Cohen. It’s an unusual song since he blends the themes of human love and divine love. As if human love is in a way divine, and divine love is in a way human. The song is also very curious since, as a Jew, he sings of Jesus in a very intimate way.

I have meditated a great deal on this song’s lyrics, But then, only a few days before Easter, the second verse of Jesus really stood out. I quote it here:

”And Jesus was a sailor, when he walked upon the water.

And he spent a long time watching from his lonely wooden tower.

And when he knew for certain only drowning men could see him,

He said, ”All men will be sailors then, until the sea shall free them.”

But he himself was broken, long before the sky would open.

Forsaken, almost human, he sank beneath your wisdom like a stone.

And you want to travel with him, and you want to travel blind.

And you think maybe you’ll trust him, for he’s touched your perfect body with his mind.”

This verse brings Leonard Cohen’s own interpretation to the life of Jesus, which could seem to be a bit ”daring”. But I don’t mind that, since any new ideas anyone would have of God or Jesus could be considered heretical by the establishment. Jesus himself was seen as heretical by the Jews of his day; and Leonard, as a Jew, is taking a risk; so I too, as a Christian, will take a risk …

I think what Leonard is describing is Jesus’ own path towards reaching mankind. First he describes Jesus walking on water, or in other words, Jesus lives on top of life’s problems and worries with great wisdom. Jesus then also takes note that other people’s wisdom would carry them for a while, but sooner or later it will fail them. At that moment, Jesus sees that people will be ready to trust the his wisdom, and let Him pull them out of the murky waters.

But then something happens. The dreary human life overtakes Jesus little by little, and the reality of human life even erodes his ability to rely on his godly wisdom. Jesus slowly sinks down into human frustration, disappointment, depression: His godly ideals and wisdom can no longer carry him above the waters. He sinks like everyone else … He shares our humanness.

Jesus’ path is God’s path. Mankind may have lost their way, but it seems that even God has lost his way to mankind too.

But then something else happens: People then notice Jesus’ love to them nonetheless, despite His weakness. It’s not His strength they need: It’s His love they need. And it’s as if Jesus loves them without himself being really conscious of it. They reach for Jesus hand, and Jesus reaches for their hand.

(I came to this last interpretation when hearing the lyrics in verse 1 and 3 about Suzanne acknowledging his love).

It’s almost as if it were Mankind saving Jesus or God. Now that sounds heretical, but what if it helps answer the question of why God made us and the universe? Is the whole universe a way for, not only Mankind, but even for God to learn what perfect love is all about? Or maybe less heretically: Is the whole universe a way for God to discover Himself!? Discover Himself through Mankind!? Wouldn’t that be an amazing Easter message?!?!

suzanne and zoe

”suzanne and zoe”. By judy_and_ed @ flickr. Source: https://www.flickr.com/photos/65924740@N00/8560180809/ License: (cc) (by-nc)

Tankar kring 180-filmen

december 29, 2012 § 2 kommentarer

En vän till mig tipsade om filmen på sidan ”180” – An award-winning documentary!

Kollade 180-filmen, och fick blandade känslor.
Det var briljant retorik att jämföra förintelsen med abort.
… men det gjorde också att jag började tänka på saker från andra synvinklar …

(Förresten, han som frågade på 180-filmen påminde mig om Sverker Olofsson, som skötte konsumentprogrammet Plus i många år, ”Ska det vara på det viset?” 😉 )

Men det finns en grej i den blonda kvinnans känslor som gjorde att jag tänkte lite extra. Hon var väl den som stod på sig längst att hon kunde tänka sig köra bulldozern (i förintelsen) för att rädda sitt eget liv. Om vi nu tror att liv är heligt, så är hennes resonemang inte helt orimlig: hon räddar sitt eget liv, som är lika heligt som de som går under i förintelsen. (Judar som hjälper nazisterna för att rädda sina egna liv figurerar i Schindlers List, t ex)

Det samma skulle man kunna säga om de kvinnor som ser abort som det enda möjliga i ett samhälle som förslavar kvinnor. (Jag vet att jag låter som en feminist nu). På sätt och vis är det lite orättvist att ställa kvinnor mot väggen så här eftersom det samhälle vi har i dag (där allt är frid och fröjd) är en resultat av kampen för kvinnliga rättigheter sedan 1800-tal. Det mest rättvisa skulle va om denne man frågade kvinnorna under 1800-talet. Att föda barn då kunde innebära bl.a. att hon skulle brännmärkas som hora, och att barnet skulle brännmärkas som horunge/oäkting hela dennes liv. Att vi överhuvudtaget kan samtala ledigt och rationellt om abortens vara eller inte vara beror på att medicinskt abort har mer eller mindre gjorts möjligt i vårt samhälle som i sin tur har gjort möjligt för kvinnan att börja tänka rationellt om hennes liv och moral. Jag säger inte att abort är rätt, men jag säger att pro-life gör det lite lätt för sig när man begär att kvinnan ska behålla sitt barn till _varje_ pris utan att _samtidigt_ förändra samhället med humana livsvillkor för moderskap. Säg nu att abort skulle förbjudas i Sverige. Då kommer vi se löneskillnader så småningom, och facket och politiken kommer att få kämpa mer än vad den gjort på länge för att säkra mödrars möjlighet att förvalta sin pund i livet.

_ _ _

Jag tycker det är olyckligt med den strikta juridiska tolkningen av frälsningen. Det har tyvärr även påverkat översättningen av självaste bibelordet, som t ex översättningen av att ”se på en kvinna med lust” vilket borde ha översatts någonting som ”se på en kvinna med en begär/plan att ta det som inte är hans”. (Det grekiska ordet för begär som används i bergspredikan är samma grekiska ord i LXX som används för att översätta det hebreiska ordet i 2 Mos 20:17 (som betyder i linje med det som står ovan). Så det Jesus gör är att utlägga/klargör vad som står i 2 Mos 20).

Den ensidiga juridiska tolkningen av frälsningen kräver att människor skall känna sig skuldsatta, och då är denna skuldbeläggning ett bombsäkert sätt att få människor att känna skuld om man kan övertyga att ”se med lust” är en synd. Att hitta på synder så här (utifrån vad Gud säger) är en synd i sig självt (5 Mos 4:2).

Jag kan inte försonas med denna ensidiga juridiska tolkning. Jag har haft flera i min släkt som blivit uteslutna från församlingen, (med svåra följder som sträcker sig in i nutiden), en gång för att man klippt sitt hår som kvinna. Någon säger att det är annorlunda nu. Nej, det är samma attityd nu som då, och det kan grunda sig i teologin, den lutherska är det nog. Som jag ser det så är det en förenkling som är lättbegriplig, men dock en förenkling, … och därmed inte sanningen.

Detta var den svagaste delen i filmen.

_ _ _

I de 10 budorden står det inte ”du ska inte ljuga” utan ”du ska inte bära falsk vittnesbörd om din nästa”.

Den roll vi ger Gud

december 15, 2012 § Lämna en kommentar

”Finns Gud?” ”Hurdan är Gud?” ”Är Gud en han eller hon, både-ock, eller ingetdera?”

Visst, man kan fråga alla dessa frågor.

Men man behöver inte sväva iväg så långt för att frågeställningen blir intressant genom att fråga ”Vilken roll ge du Gud?” (Du replikerar att du ger den roll till Gud som Gud själv ger sig. Jag menar att den bedriften är helt befängt eftersom det skulle betyda att människan skulle förstå Gud. Och jag har höga tvivel på att någon fullt greppar Gud.)

Den roll du ger Gud kommer att bestämma hur du ber till Gud, eller talar om Gud, och kommer att bestämma hur du lever ditt liv i relation till Gud.

Jag har alltid känt mig osäker på det sätt vi människor lägger en roll på Gud eftersom den är inte speciellt respektfullt att göra det, och det känns som vi förminskar Gud till samma nivå som en avgud (som ser ut som en gammal gubbe med vit skägg).

Jag har speciellt tänkt på detta det sista månaden, och fick en elektrisk chock när jag hörde låten ”Who by Fire?” av Leonard Cohen som, prästerlig profet som han är, handlar just om det fromma men förrädiska syn på Gud vi har fallit in i. Han chockerar genom att utgå från en böntext från Yom Kippur, det mest allvarliga judiska dagen, där människan ska vara ödmjuk för att få förlåtelse.

Jag citerar denna djärva bedrift från webtidningen Tablet, ”Wall of Crazy”[1] av Liel Leibovitz:

citat

Simply put, while Spector was a priest, cultivating the rituals of a new religion he had helped to create, a religion of rock ’n’ roll, Cohen was a prophet, an artist who sought new ways to speak ancient truths. On his fourth album, for example, he reworked the Unetaneh Tokef, a Jewish liturgical poem that is recited on Yom Kippur, into “Who by Fire,” paraphrasing the prayer’s list of the various ways in which those who have displeased the Lord might find their end—avalanche, barbiturate, hunger—and then adding the line “And who shall I say is calling?” The prayer concludes differently: After counting the ways in which the Almighty may smite his subjects, it comforts by reminding us mortals that “repentance, prayer, and charity avert the severe decree.” Cohen, however, remained defiant. Rather than prostrate himself before the Lord, Cohen coolly reacted to the divine decrees as if they were nothing more than a phone call from a stranger, meriting distance and a hint of suspicion. Before he succumbed to any grim fate, the singer wanted to know just who was doing the judging.

It was a much more radical approach, not only to art but also to Judaism, and it frequently incurred the wrath of Cohen’s family and friends. Early on in his career, while still only a young Canadian poet, he spoke at a Montreal Jewish event and chided the community—his own—as having lost sight of the religion’s true meaning and instead becoming obsessed with building institutions, endowing buildings, and other markers of worldly power and wealth.

slutcitat

I bönen citeras de olika sätt man kan dö på, genom ”öde”, som kan förändras genom bön och omvändelse.[3] Cohen sjunger dessa olika sätten att dö, genom katastrof, mitt i ljuva livet, osv, och Cohen liksom hör dessa alternativ genom telefonluren, och han frågar den som talar i luren till slut: Vem är det som ringer? … (Är det Gud jag talar med? Tillåt mig tvivla!…)

Dvs, han hör inte Gud i detta, eftersom han har inte tilldelat Gud den rollen som utdelar olika domar och sedan får människor att ödmjuka sig genom hot. Jag har sällan hört någon skickat iväg en sådan bull’s eye mot denna ”religiösering” av Gudstron.

För Gud är naturligtvis inte sådan. Gud är så mycket större, och djupare, och mänskligare och gudomligare än så!

Men när maktmänniskor gör om Gudstro till en institution eller religion, så blir det en inpackning av Gud i hanterbara lådor inklusive förståeliga roller vi ger till Gud, och till oss själva. …vilket behöver inte ha något med varken med Gud eller oss själva att göra.

_ _ _

Som kontrast läser man Jesus säga i Thomasevangeliet 77:

”… Klyv trä, och jag är där. Lyft en sten, och ni kommer att finna mig där.” [2]

Någon kommer säkert tänka hemligt eller ropa högt: ”Rött kort! Det där är panteism!! … gnostiskt skräp, jag visste det!”

Nej, det är en lite ironisk tolkning av Pred. 10:9: ”Den som vältrar bort sten blir skadad av sten, och den som klyver ved blir skadad av trä.” [2] Jesus finns där olyckan kan inträffa när som helst, vilket var även sant bokstavligen eftersom han var byggarbetare till yrket (det ironiska!).

Gud var där med Jesus i sitt yrke där han klöv trä och vältrade sten. På samma sätt kommer Gud vara med oss i alla situationer, i nöd och lust. Gud är inte den som funderar hur han ska ta kål på oss, Gud är den som är med oss mitt i glädje och bedrövelse! Precis som Gud var med Jesus självt.

_ _ _

I dag var en sorglig dag där 20 småbarn blev ihjälskjutna i Connecticut. Vågar vi tro att Gud finns mitt i det som inträffade? Hur skulle det i sådana fall påverka hur vi tänker och hur vi älskar?

_ _ _

[1] sidan 2 på http://www.tabletmag.com/jewish-arts-and-culture/music/118825/wall-of-crazy

[2] sidan 81 och 224 i ”Thomasevangeliet”, översättning av Bo Frid och kommentarer på Jesper Svartvik.

[3] se den engelska översättningen under rubriken ”He Judges Us” på http://en.wikipedia.org/wiki/Unetanneh_Tokef

Jag såg Ljuset i dag!

mars 30, 2012 § Lämna en kommentar

Jag såg Ljuset i dag! …… i alla fall en glimt av den ……

– det var när jag gick den tråkigaste sträckan jag känner till … när jag traskar där brukar jag fantisierar att jag går utmed Sidenvägen på medeltiden, och varje lastbil jag möter fantasierar jag är en kamel som trampar upp ökensand –

Jag såg en Annan värld mitt i vår värld. Kanske helt enkelt en annan variant av vår värld som vi inte ser i vanliga fall.

– något hände när jag tänkte att Jesus måste ha levt i denna Andra värld på ett fullkomligt sätt … (men det var en ovanlig bodhisattva som fick mig att ”snubbla” i rätt riktning ;-p ) –

En Annan värld där Gud lyser igenom allt som finns … även i trångmål, smärta och svek. Guds Rike.

– Det slottet aposteln Judas Thomas byggde för Gundaphar i Indien byggdes ju i denna värld, men var osynligt för ögat. Men Thomas såg det –

Gud känner i oss, agerar genom oss, talar till oss genom andra, i denna tillsynes Osynliga värld. Rättare sagt: Denna Andra värld är där Gud uttrycker sin väsen av Enhet och Harmoni i denna värld.

Screen shot from the The Thin Red Line, from The Search blog (click pic)

Screen shot from the The Thin Red Line, from The Search blog (click pic)

Jag blir påmind om strofer och dialoger från filmen ”Tunna röda linjen” nu när jag tänker på denna Ljusets värld jag inte sett tidigare. Dessa ord och dialoger sägs under det mest intensiva krigföringen där människan tycks mindre värd än en fluga:

– In the world… A man himself is nothing. And there ain’t no world, but this one…
– You’re wrong there Top… I seen another world. Sometimes I think it was just my imagination.
– Well, you see things I never will…

– I remember my mother when she was dyin’. She was all shrunk up and grey. I asked her if she was afraid. She just shook her head. I was afraid to touch the death I’d see in her. I couldn’t find anything beautiful or uplifting about her goin’ back to God. I heard people talk about immortality, but I ain’t seen it. I wonder how it’d be when I died, what it would be like to know that this breath now, was the last one you was ever gonna draw. I just hope I can meet it the same way she did, with the same _calm_. ‘Cause that’s where it’s hidden, this immortality I hadn’t seen.

– Who are you who live above all these many forms? You’re death that captures all. You too are the source of all, that’s gonna be born. Your glory… mercy… peace… and truth… You give calm of spirit… understanding… courage. A contented heart.

– You still believin’ in the beautiful light, are ye’? … How do you do that? … You’re a magician to me!…
– I still see a spark in you …

Citaten delvis hämtade här: The Thin Red Line Tribute (f. pics, quotes, soundtrack) 

The Thin Red Line Quotes är också mycket sevärd youtube-klipp med franska subtitlar.

_ _ _

Private Witt i filmen nämnd ovan är nog det närmaste man kan komma min personlighet på en filmduk. (Jag märkte att hans repliker var rödfärgade i första filmlänken ovan).

Rise and Shine!

mars 16, 2012 § Lämna en kommentar

"Dew Morning" (cc by-nc-sa) by Indy Kethdy @flickr

"Dew Morning" (cc by-nc-sa) by Indy Kethdy @flickr

As a Bible nerd (I guess I must confess) I feel astonished finding the pair ”rise and shine” in three different sources in biblical scriptures of various sorts: in the ”old” testament: Isaiah26:19 and 60:1-3, in the apocryphal gospel of Thomas logion 5, and in the new testament: Ephesians 4:13-14.

Isaiah 60:1-3

Arise, shine, for your light has come,
and the glory of the LORD rises upon you.
See, darkness covers the earth
and thick darkness is over the peoples,
but the LORD rises upon you
and his glory appears over you.
Nations will come to your light,
and kings to the brightness of our dawn.

Thomas 5

 Yeshua says: Recognize Him who is in front of thy face, and what is hidden from thee shall be revealed to thee.
For there is nothing concealed which shall not be manifest, {and nothing buried that shall not be raised}.

Ephesians 5:13-14

But everything exposed by the light becomes visible, for it is light that makes everything visible (light).
This is why it is daid:

”Wake up, O sleeper,
rise from the dead,
and Christ will shine on you.”

Isaiah 26:19

But your dead will live;
[Together with] my dead body they shall arise.
You who dwell in the dust,
wake up and shout for joy.
Your dew is like the dew of the morning (or lights);
the earth will give birth to her dead.

"Relay Station"  (cc by-nc-sa) by ecstaticist @flickr

"Relay Station" (cc by-nc-sa) by ecstaticist @flickr

”Gnostic” Thomas and ”orthodox” Paul … yeah, right!

It’s interesting to see the parallell between Thomas and Paul in the concept of arising now. This is what I mean by saying that Thomas is not more gnostic than Paul. If one accuses Thomas of being gnostic, then you are taking down Paul too. We browse past passages in the NT and this passage of Paul, because we really don’t know what it means. Then we come upon a similar passage in Thomas and we call it ”gnostic” and heretic. Though, as you see here, Thomas and Paul have similar thoughts. Isn’t it more honest to say that there are thoughts in early Christianity that we just don’t really understand, which we thus cannot make any judgement upon? Do we dare think the thought that we have lost a whole lot of the orthodox life and faith from the first century, and what we have left today are shards of broken jars?

_ _ _

The expression ”rise and shine”

Incidentally, it seems that the English expression spoken in the morning to wake each other up actually comes from Isaiah 60, according to this wonderful article Rise and Shine!

Footnotes

Quote from Isaiah 60 is from NIV.

Quote from Thomas from metalog.org’s translation. The phrase inside the braces is present in one of the Greek fragments.

Quote from Ephesians from NIV, except ”lights” in parentheses to reflect Phillip’s translation: ”It is even possible for light to turn the thing it shines upon into light also.”

Quote from Is 26 is from NIV, except second line: from the NKJV, which according to its footnote is according to the Masoretic text and the Vulgate. ”Lights”: see footnote at NET Bible.

Hur många illusioner lever jag i?

februari 17, 2012 § Lämna en kommentar

I går kom jag på en högst graverande illusion och svaghet hos mig själv.

På väg hem från jobbet kom jag på att jag visserligen övergett att tänka konspiratoriskt tolka världsomspännande sammanhang, men att jag faktiskt fortfarande tänkte på samma konspiratoriska sätt i vissa av mina personliga relationer, just de relationer jag upplever någon förmodad hot. Dvs, när jag anar någon hot från en annan person så tror jag gärna det värsta om den människan (lik en konspirationsteori) i stället för att tro det bästa om den människan.

Då började jag fråga mig varför jag inte tror det bästa från varje människa? De allra flesta människor vill faktiskt väl. Jag började spåra min egen känslohistoria.  Från min barndom kommer jag ihåg hur min far, som sålde sitt företag, blev fruktansvärt bedragen av en kollega eller styrelsen. Det var många känslomässiga utbrott hemma. Det var lätt för mig att tro att alla vuxna var sådana. Sedan lärde jag mig från Flower Power att gammalmodiga myndigheter och det kapitalistdrivna samhället inte var något att lita på. Därför har jag aldrig velat bli en person i ledande ställning. Sedan mötte jag det apokalyptiska scenariot och hur alla kristna kommer att bli förföljda i framtiden. Jag och en kompis i kyrkan t.o.m. börja bygga en koja i skogen för att förbereda oss för detta händelse. Och om detta inte var nog så fick jag lära mig att varje människa var i grund och botten ond pga av arvssynden, som spiken i kistan.

Jag har börjat känna på hur det känns att tro det bästa om varje människa. För det första så känns det ovant. För det andra, så känns det som man gör sig väldigt sårbart. (Jesus förvåning att Judas bedrager honom med en kyss). För det tredje, undrar man hur man skall skilja det från naivitet.

Hur man gör då är att gå till sig själv: Man vet själv, att man vill alltid det bästa, men man vet också att man har sina svagheter. Man kan även gå till Gud (eller det vi tror hur G-d är): G-d tror det bästa om oss, men han vet att vi har svagheter.

Jag fortsätter låta denna nya mentaliteten råda i mitt sinne, och jag märker att känslan påminner mig ganska starkt om ”tro”. Lite skakigt. Kanske förknippad med ”förtroende”: att ha förtroende för Gud, ha ett förtroende för en människa. Att ha ett förtroende för någon kräver en viss sårbarhet. Men sårbarheten är viktig för vår känslighet. Skulle vi gardera oss mot varje möjlighet till att bli sårad, skulle vi behöva ha taggarna utåt hela tiden, vilket är precis det jag gjort i vissa sociala sammanhang.

Hur det skall gå för mig att tro det bästa om varje människa, är svårt att säga: Känslan liknar tro som sagt. Men känslan ökar min känslighet också. Känns lite skrämmande …

Starbird – in her own words

februari 4, 2012 § Lämna en kommentar

Interesting to hear and see Margaret Starbird herself tell of her acquaintence to the subject area which she has devoted so much time to. It’s something else than just reading it, even if it’s her own words. She will probably be cited in the future since she is the academic that seriously stuck her nose out (do you say that in English?).

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Just struck me! I wonder if her surname has to do with the bird on the Star card in the tarot deck?

Star card of The New Palladini Tarot Deck

Star card of The New Palladini Tarot Deck

… o, just in case someone says, ”hey, isn’t that occult!”, i can retort that ”no, it’s probably originally Christian,” but like so many other things, it has been hijacked by all sorts of ”spiritual” circles. Btw, Margaret Starbird wrote a book about a possible setting of the Christian tarot deck. Probably why I thought of the tarot deck in the first place … 🙂

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande bland inlägg taggade JesusPataphysics of Simulacra.