Vad är poängen med att lära känna sig själv?

maj 4, 2014 § Lämna en kommentar

Vad kan Thomasevangelium mena med att ”lära känna sig själv”?

 

Jag läste härom veckan Thomasevangeliets 3:e logio i samband då min ”svenska Thomas” hittade min ”amerikanska Thomas”.

Detta skrev jag på fejan den 19 april:

 

Jesus said : ”If those who lead You say to You : ‘See, the Kingdom is in heaven !’, then the birds of the sky will be there before You. If they say to You, ‘It is in the sea !’, then the fish will be there before You. But the Kingdom is inside You and outside You.

[from 3rd logio of Gospel of Thomas]

Jesus came w/ his Kingdom to _my_ world! Even sharing in our death💀!… 🌞

 

Detta skrev jag på fejan den 20 april:

 

Den försvunna Thomas: Jag ”försvann” igår, kanske som apoteln Thomas som oxå försvann vid påsken. Men jag fann då mer av mig själv: för första ggn så integrerades den svenska och den amerikanska Thomas.

(Det var därför jag citerade fr Thomasevangeliet. Fortsättningen av det jag citerade handlar om att hitta sig själv).

Jag har funderat på att skriva en bok på vad som hände aposteln Thomas när han hade flytt fältet en hel vecka. Såg nån film om det, men han skildrades då va bakom flötet, vilket är ganska osympatiskt).

 

Jag hittade helt enkelt mer av mig själv, vilket logiots andra hälft handlar om:

”…

När ni känner er (själva), då skall man känna er, och ni skall veta, att ni är den levande Faderns barn.

Men om ni inte kommer att känna er (själva), då är ni i fattigdom, och ni är fattigdomen.”

 

Nu kan jag inte säga att jag kvalitativt kände mer av mig själv, mest kvantitativt, vilket skall inte förringas. Men det kändes som att jag vandrade från min svenska Thomas till min amerikanska Thomas, ända till min födsel, och till …

… Jag började undra varför det fanns en sådan fokus på självkännedom i Thomasevangeliet. Men en morgon vaknade jag av en sorts aha-upplevelse: ”jag tror jag fattar!” Alltså, det finns redan i skapelseberättelsen …

Något annat beredde vägen för en kanske djupare förståelse av vem jag är. Det var en judisk tanke, tror jag, som jag läste nyligen, att kroppen är det materiella uttrycket för människans ande. Därför kan uppståndelsen ske, även om kroppen förmultnar.

Det är ungefär som en stämpel som ger ett avtryck. Min ”aha!” kom när jag kopplade detta till att det står i skapelseberättelsen att människan var skapad till Guds avbild. Det skulle betyda att våra kroppar, som ”man och kvinna”, är ett materiellt uttryck av Gud. Så om våra andar är en låga från Gud (Prov 20:27), då är var och en av oss ett uttryck för någon aspekt av Gud. Är det detta som är vår djupaste identitet?!

Detta förklarar i sådana fall varför så mycket emfas ligger på att känna oss själva: eftersom det har med vår relation till Fadern att göra: ”… då skall man känna er, och ni skall veta, att ni är den levande Faderns barn” (Thomas 3).

Det är tydligen en skillnad mellan ambitionen att bli lika Gud utan Gud (kunskapens träd i Eden), och att känna till sin släktskap med Gud med Gud (livets träd).

_ _ _

Naturligtvis måste detta ha att göra med Guds Enfödde Son, (eftersom ”enfödde” verkar vara en motsägelse att vi är Faderns barn).

Enligt vad jag hittade detta på wikipedia ( http://en.wikipedia.org/wiki/Monogenēs ) …

”Likewise in the later Jewish Septuagint revisions:

  • Gen 22:2 of Aquila ”take your son Isaac, your only-begotten (monogenes) son whom you love”

  • Gen 22:12 of Symmachus ”now I know that you fear God, seeing you have not withheld your son, your only-begotten (monogenes) son, from me.”

… är det tämligen uppenbart här att monogenes (enfödde) betyder den enda avkomma som genom vilken välsignelse och arvet förmedlas till senare generationer.

Se även användningen i Hebréerbrevet kommenterad på http://www.bible-researcher.com/only-begotten.html :

”… In the Epistle to the Hebrews, it is said that when Abraham was ready to sacrifice Isaac he was offering up τον μονογενή, “his only-begotten” (11:17), because although Abraham had another son, God had said that only in Isaac shall Abraham’s seed (σπερμα) be named. …”

Johannes 17:5 ”med en härlighet, som jag hade hos dig innan världen var till

Johannes 17:24 ”eftersom du har älskat mig innan världens grund var lagd.”

Dessa säger mig att det är Sonen som är den enda verkliga ”förmedlaren” av Guds natur och liv till den skapade världen. Vi som mänsklighet skulle implementera detta, men vi valde inte Sonen utan vår egen egoistiska visdom, och därmed missade vår innersta mening att bli ett uttryck för Gud i denna värld.

”Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen, ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, synligt och osynligt, troner och herravälden, härskare och makter; allt är skapat genom honom och till honom. Han finns före allting, och allting hålls samman i honom.” Kol 1:15

Detta säger mig att, i den mån vi blir Guds avbilder, så uppfylls denna ursprungliga intention i oss genom att vi blir ett med Messias, Abrahams säd.

 

Det är detta som menas att vi känner oss själva!! Att bli Faderns barn är att bli förenad med Faderns enfödda Son!!

_ _ _

Mer kontroversiellt, så kan man säga att detta uppfylldes redan när Maria Magdalena blev Messias kompanjon. Om Jesus är den andre Adam, så borde det finnas en andra Eva, om ni Gud skapade människan till man och kvinna.

Citat från A Homily for the Day of Holy Mary of Magdala http://gnosis.org/ecclesia/homily_MaryMagdala.htm :

”The kiss, according to the Gnostic Gospel of Philip, is initiatory in character. ’For it is by a kiss that the perfect conceive and give birth. For this reason we also kiss one another.We receive conception from the grace which is in each other.’ ”

och

”This reorientation of the soul towards the spirit, this new relationship between the soul and the spirit from which the nous comes into being, parallels the relationship between Mary Magdalen and the Savior. This perhaps illustrates the meaning of the enigmatic line in the Gospel of Philip, “The Sophia whom they call the barren is the mother of the angels, and the consort of Christ is Mary Magdalen.” Even as the orientation of the soul inward to the spirit gives birth to the nous, so Mary’s orientation toward the Savior gives rise to her vision and understanding. The soul, like Sophia as the mother of the angels, bears spiritual children when she is oriented toward the spirit, as further described in The Exegesis of the Soul:

“Thus when the soul had adorned herself again in her beauty and enjoyed her beloved, and he also loved her. And when she had intercourse with him, she got from him the seed that is the life-giving Spirit, so that by him she bears good children and rears them. For this is the great, perfect marvel of birth.”

This birth is by means of that mystic kiss described in the Gospel of Philipby which the perfect conceive and which the Savior shares often with Mary. This is the birth of the nous when the soul gives birth by the life-giving Spirit. ”

Är vi avkomma till Messias och Maria Magdalena?

_ _ _

Så när Thomasevangeliet 3 säger ”När ni känner er (själva)”, så tolkar jag det som ”när ni kan rätt relatera till intentionen och meningen och målet med er som Guds avbilder” och förmodligen med denna implicita fortsättningen: ”… förverkligad genom säden, den Andra Adam, en avbild av hans väsen (Hebr 1:3), förkroppsligandet av hela den gudomliga fullheten (Kol 2:9), genom vilken vi blir födda …”

Och när det händer så säger Thomasevangeliet 3 att: ”… då skall man känna er, och ni skall veta, att ni är den levande Faderns barn”

När Thomasevangeliet 3 säger att ”Men riket är i ert inre, och är i ert yttre” så betyder det att Anden med vårt ande (riket i ert inre) formar våra liv i världen (riket i ert yttre). Så riket betyder hur vi som Guds avbilder lever ut hans liv i våra liv och i vår värld, hur Gud genom oss gör avtryck i våra liv och därmed i vår värld.

 

Oreserverad kritik mot andra religioner har inte stöd i Bibeln

februari 2, 2012 § 3 kommentarer

Ja, jag tror det finns vänner till mig som märkt att jag har på senare år motsatt mig att oreserverat döma ut andra religioner. Det kanhända att folk tar detta som någon sorts flummighet, att jag hamnat i någon sorts religiös relativitet. Detta kan inte vara längre från sanningen. Jag har i själva verket fått denna attityd från Bibeln självt. Låt mig förklara:

När vi dömer en religion hos ett annat folk, har du tänkt på på vilken grund vi gör det? Det är ok att kritisera ett fenomen som du finner innehar ett grundläggande fel. Men när du kritiserar en tro för att den inte överensstämmer med sin egen, så är det något annat. Detta är ofta fallet när vi kristna kritiserar andra religioner: att vi kritiserar dem att de inte tror som vi. Men är detta befogat? Nej. Varför? Eftersom tron på JHWH kom till genom en förbund med Israels folk och bara Israels folk, inte med något annat folk. JHWH håller inte något annat folk än Israels folk skyldiga om de inte tror på Honom. Om du kritiserar ett annat folk _bara_ för att de inte tror som dig, så gör du något som inte ens Gud skulle göra.

”Men det är ju annorlunda när Jesus har kommit,” säger du. Är det? Jag är inte så säker på det. Jesus säger att han endast kom till Israels förlorade får, inte till hedningarna. Vad som händer i själva verket när vi tror på Messias, enligt Paulus, är att vi blir del i Israels folk. Så samma logik gäller även nu i NT:s tid när vi är kristna. Evangelium är alltså en inbjudan att bli del i Israels folk, inte en budskap om fördömande mot andra religioner.

”Men att Gud valde Israel, är inte det bevis att Gud bara är med Israel? att Israels tro är den rätta tron och att alla annan tro är fel?” frågar du. Inte om du skall tro Gud, som du förlitar dig på. Genom profeten Amos förklarar Gud till Israel att det är inte bara Israels folk Gud har befriat ur fångenskap:

Skulle ni vara förmer än nubierna för mig,
ni israeliter? säger Herren.
Jag förde Israel ut ur Egypten,
men också filisteerna från Kaftor
och arameerna från Kir.
(Amos 9:7)

Detta citat säger mig att vi har inte ringaste stöd för att fördöma andras folks relation till Gud, och därmed är inte andras religioner _automatiskt_ felaktiga bara för att de råkar inte vara detsamma som vår.

Untitled (cc by-nc-sa) by Toni To @flickr

Untitled (cc by-nc-sa) by Toni To @flickr

Appeal to the great spirit
Cyrus Edwin Dallin – 1909
Statue in front of MFA, Boston

Sottotitolo: governo ladro

”OK,” säger du, ”vad menar då Petrus i Apg 4:12 när han säger att ’Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss.”’ Tittar man på sammanhanget här, så ser man att det Petrus säger här är en utläggning på den föregående versen som citerar från Jesaja 28 som har precis detta budskap, och budskapet var till Jerusalems ledare. Därför borde ”oss” i Apg 4:12 betyda ”Jerusalems ledare” i synnerhet och ”Israels folk” i allmänhet, dvs det finns inget annat Namn som kan rädda Israels folk.

”Men,” säger den uppmärksammade, ”Jesaja hade ’hört om en förödelse över hela jorden’ (28:22) och därför gäller denna varning hela jordens folk.” Men detta förutsätter att orden על־כל־הארץ i den versen skall översättas ’över hela jorden’. Den kan lika gärna översättas ’över hela landet’. Förmodligen är ’landet’ (dvs Israels land) den mer naturliga tolkningen eftersom varningen är till Jerusalems ledarskap. Det judiska JPS översättning från 1917 väljer faktiskt översättningen ’upon the whole land’.

Därmed finnar jag ingen stöd i Bibeln att oreserverat kritisera andra religioner; speciellt med argumentet att de inte tror som Israels folk (inkl. kristna). Tvärtom finner jag stöd i Bibeln att Gud faktiskt finns närvarande hos folk utanför Israels folk, och man kan därför inte utesluta att Gud faktiskt kan finnas närvarande i andra religioner som inte är Israels religion.

Det som är nytt med det nya förbundet är att alla är välkomna att ingå i Israels folk genom tro på Israels Messias Jesus. Detta är ett stort erbjudande. Evangelium betyder ju ”glada budskapet”.

_ _ _

Kommentarer och motargument är, som vanligt, välkomna. 🙂

John 12:1-8 Jesus anointed at Bethany

januari 21, 2012 § Lämna en kommentar

Vid ett tidigare inlägg Smörjelsen av Jesus lika viktiga som brödet och vinet på mitt gamla bloggsida tittar jag smörjelsen av Jesus utifrån bibeltexten. I slutet av bloggen beklagar jag mig: ”Nästa fråga är varför har inte (protestantisk) teologin behandlat denna viktiga händelse?” … Överhuvudtaget hör man sällan om denna smörjelse relativ Jesus ämbete som Messias, den Smorde.

Jesu efterföljare såg Jesus bli smord av Gud, förmodligen vid Jordan (Apg 10:37-38). Men, om Jesus var ”en människa, en av oss” så skulle han förmodligen förväntas bli smord som människor blir smorda till ämbeten till kungar, präster, eller profeter, dvs med olja av någon som är utsedd av Gud att smörja denna person. Detta saknas vid Jordanfloden. Däremot förekommer smörjelsen när Maria smörjer Jesus, och Jesus upphöjer detta i dignitet med brödet och vinet. Det andliga följs åt av det mänskliga, annars skulle Jesus vara övermänsklig vilket skulle strida med Paulus teologi. Det är mycket möjligt att Jesus faktiskt blev smord (på det mänskliga planet) till Messias av Maria från Betania i Simons hus under vad vi kallar påskveckan då han dog och uppstod.

Varför jag kommer tillbaka till detta är för att jag snubblade över artikeln Anointing of King Yeshua här om dan, skriven av evangelisten Christine Darg. Hon pekar på att Richard Bauckham i sin bok ”Jesus and the Eyewitnesses” ser detta som själva smörjelsen av Jesus till Messias, och att Jesus godtog smörjelsen som sådan även om han ser sin kallelse som Messias i ljuset av den lidande och död som han kallades till. Hennes bidrag i artikeln är  ett intressant scenario i tidig kristendom som hon iscensätter som skulle förklara skillnaden hos de olika evangeliernas versioner på vad som hände, och därmed varför vi i dag inte så lätt identifierar Maria från Betania som Maria Magdalena.

… kom att tänka på det bara av en händelse. Bloggen är i omedveten lydnad av vad Jesus befallde, att överallt där evangelium förkunnas, tala om vad Maria från Betania gjorde för honom.

_ _ _

Försöker hitta en äldre bild (för att undkomma copyright) då Maria smörjer Jesus huvud, men det är stört omöjligt. Har kristenheten så totalt förträngt detta? Varför?
OK, hittade ovanstående bild på bloggen The Christianity. Bilden är ett foto från insidan hos en kyrka. Men själva bilden är nog copyright.
http://thechristianity.wordpress.com/2010/03/27/mary-of-bethany-gospel-of-mark/

_ _ _

Här är faktiskt en gammal bild:

_ _ _

Här är två klänningar designat för Maria från Betania:
http://thebarefootbaklesa.blogspot.com/2009/03/niki-de-los-reyes-torres-carroza.html

_ _ _

Maria från Betania smörjer Jesu huvud i denna moderna rollspel av evangeliernas händelser:
http://www.turramurrapassion.org.au/2007%20Photos.htm

_ _ _

Jättefin målning på Maria från Betania, fast med vattenstämpel:
http://www.artvalue.com/auctionresult–joy-george-williams-1844-1925-mary-of-bethany-she-hath-done-1257809.htm

_ _ _

Oj, så mycket kan man få från denna händelse: Week 1 – Giving as Prophetic Life
http://as-one-lakeland.blogspot.com/2011_01_23_archive.html

_ _ _

Annorlunda målning här … ser ut att Maria från Betania har sover i utmattning?
http://kareyscontemplations.blogspot.com/2008/03/loosing-myself.html

_ _ _

Maria Magdala av He Qi
http://www.flickr.com/photos/61224054@N04/5718883654/”
Helt otroliga bibliska motiv av He Qi!

_ _ _

Jean Bearauds målning ”Simon the Pharisee” var kontroversiell på sin tid:
http://www.bible-topten.com/images/Jean_Beraud_Simon_the_Pharisee.jpg”

_ _ _

En asiatisk touch på Maria vid Jesus fötter:
http://episcopop.blogspot.com/2011/04/youre-simple-tune-i-only-write.html

_ _ _

Till slut hittade jag en tecknad bild ovan av Maria på flickr, där tecknaren hade en knapp för att dela med sig av bilden på en WordPress-blogg. Det blir en rolig bild alltså. Bra!

I am the resurrection and the life … compared to poker! – John 11:17-29

maj 7, 2011 § Lämna en kommentar

There is two ways to understand these self-referred words of Jesus. Either (A) Jesus is Life, … or that (B) Life is Jesus.

”uuummmm, isn’t that the same thing?” Well, only apparently. (A) That Jesus is Life, looks like another way of saying that Jesus is of the Godhead, and is Life. That’s a powerful statement, but it does not touch the human dimension in the Messianic kind of way.

That Life is Jesus (B), on the other hand, is much more of a revolutionary statement: that Resurrection Life has entered the human realm through a single human individual and invested all of its eternal potential in one single human individual: Jesus the Messiah. ((B) is not the opposite of (A) or contradicts (A), but is on a much deeper level than (A)).

Zoë is all in! (cc by-nc-nd) by onishenko @flickr

Zoë is all in! (cc by-nc-nd) by onishenko @flickr

Compare Life with Winning in poker:

(A) would be then: Jesus knows the tactics of poker through and through and ,at the end of the day, he will Win.

Compare this to (B): Life bets an all-in! and it’s either Win it all or loose it all. Life pushes all its poker chips to the center of the table, and we hold in suspense what the other players will do! … and Jesus is the poker hand of Life, and Life has invested everything in this poker hand! … to win it all over Death! … And Life goes forth to Lazarus grave and shoves all the chips forward and challenges Death by saying ”Lazarus, come forth!”

Imho (B) rhymes more with Jesus Messianic mission: All Life, Life of God and life of the world and creation are all invested in one individual Jesus, and if He is victorious, then Life will at the end be victorious. But if Jesus fails, then Life fails, and the world will fade away according to the second law of thermodynamics! …

God’s Life made an all-in! … And a matter of fact: Jesus did stand up from the grave!!

_ _ _

Isn’t it a coincidence that the dog in the photo’s called Zoë, which is Life in Greek?!

Den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga

mars 3, 2011 § 14 kommentarer

Det finns ett begrepp i kristenheten om Den Enda Sanna Tron.

”.… kämpa för den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga. …”(1)

Men detta kan inte inbegripa vilka böcker vi väljer att vara inspirerade, eftersom kyrkan det första årtusendet inte hade samma böcker som vi i våra biblar.

Det kan inte heller inbegripa på vilket sätt vi toikar bibeln eftersom vi har sedan reformationen övergett den fyrfalida tolkningsmetoden som utnyttjades innan.

Det kan inte heller inbegripa våra helgdagar eftersom de första kristna firade sabbat på lördag och påsk den 14:e nisan (= när fullmånen börjar träda in, och inte söndagen efter).

”[D]en tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga” tror jag inte heller inbegriper att rabbla upp den apostoliska bekännelsen. En presumtiv troende kan ju samtidigt ”missbruka[] vår Guds nåd till ett liv i utsvävningar”(2). Den som då rabblar bekännelsen förnekar då samtidigt ”den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga”.

Nej,  ”den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga” handlar om något helt annat, handlar helt enkelt att vara trogen en relation till Messias, motsatsen till att ”förneka[] vår ende härskare och herre, Jesus Kristus”(3), inget mer och inget mindre.

Tips: sök på ”en gång för alla” på bibeln.se. Se vilka nya testamentliga träffar du får!(4)

Det som däremot är mer än mindre är vad som åstadkommits genom denne Messias: i sin egen person har det bildats en portal in i en ny existens och tillvaro, … både ”kroppsligen” och ”andligen”.(4)

Denna tro är alltså en relation som innebär ett liv på i en annan existens!

Let there be light!

Let there be light! (cc by-sa) Edwin Dalorzo @ flickr

Se på denna ”en gång för alla”-vers: ”När han dog, dog han bort från synden, en gång för alla. När han nu lever, lever han för Gud. Så skall också ni se på er själva: i Kristus Jesus är ni döda för synden men lever för Gud.”(5)

En dogmatisk läsning missar helt poängen. Det som beskrivs är en helt annan existens: man är ”död[] för synden” och man ”lever för Gud”. Det är helt annat än att försöka inte synda, och försöka leva för Gud.

”[D]en tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga” är frågan om ett liv som ligger på en annan verklighetsnivå!

Det är ingen idé att försöka saker och ting. Messias utmanar oss att börja med att leva i den nya verklighetsnivå som har förverkligats i Hans egen person! Jag tror det var detta som folk upplevde när de träffade Honom i Galliléen, Judéen, Samarien, och omnejd. De upplevde att Guds nåd var större än något annat och att den var allt de behövde.

Och Jesus gick före i denna tro på Guds nåd. Hans förtroende på Guds nåd och hans kärlek till Gud var så grundmurad i honom att han valde att älska Gud framför varje mänsklig drift att överleva döden för att fortsätta att uppleva livet.

Detta tog död på Jesus. Han valde att se sin existens som människa som att först och främst leva sitt liv med Gud. Detta gjorde han även om det innebar hans död; och därmed misslyckades ”synden” med Jesus’ liv. Men bara det faktum att han så slutgiltigt identifierade sitt eget liv med ett liv med Gud, gjorde att Guds eget liv började pulsera genom Honom: Han trädde in i en ny existens där Gud ingjuter sin egen Närvaro i Människans liv, där Människan blir verkligen en avspegling av Gud i den här världen.

”Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.”(6)

”… Maria … sade till sina bröder: … han har förberett oss, han har gjort oss till människa.”(7)

_ _ _

(1) Judas 3

(2) Judas 4

(3) Judas 4

(4) Detta tycker jag mig se utifrån de nya testamentliga skriftställen med uttrycket ”en gång för alla”: Rom 6:10, Hebr 7:27, 9:12, 9:26, 10:10, 1 Pet 3:18.

(5) Rom 6:10-11

(6) 1 Mos 1:27

(7) Mariaevangeliet, blad 9, raderna 12, 14, 19, 20. Översättning från ”Maria Magdalena bakom myterna”, Esther de Boer, översättare Annika Johansson, Bokförlaget Cordia 1998.

De anti-intellektuella säger det själva: de saknar intelligens

juni 23, 2010 § 6 kommentarer

Jag proklamerar som pirat i Guds namn att 1 Kor 1 och 2 är inte anti-intellektuell, utan är anti-etablissemang!

_ _ _

Min Skapare må förlåta mig att jag använder mitt förstånd här. Det var han som förlänade mig ett förstånd. Någon må säga att man skall bara använda förståndet för ädla ändamål. Men så är inte förståndet konstruerat. Det är inbyggt i förståndet att även bestämma vad som är föremål för reflektion och diskussion.

Min jobbarkompis Fadde sa att om budet ”använd ditt förstånd” fanns i religionernas urkunder, så skulle vi förmodligen inte idag beskåda de fundamentalistiska avarter vi ser idag.

I det ljuset är det till och med misstänkt lurigt att kristendom är anti-intellektuell och avråder från att använda förståndet, eftersom det är just endast med förståndet man upptäcker denna brist i kristendomen och andra religioner. Det är ungefär som att säga: använd inte din gudagivna förstånd för att förstå denna gudagivna kristendom, för annars kan du upptäcka att denna kristendom inte är så vidare gudagiven! Kejsarens nygamla kläder!!

_ _ _

Låt oss ta det kanske mest antiintellektuella bibelsammanhang i den kristna Bibeln, 1 Kor 1:17-2:5. (För det första måste vi använda oss av förståndet för att förstå vad som sägs!). För det andra ser vi att det som Paulus ser vara motsatsen till ”de visas visdom” och ”intelligentians intelligens” är ”dårskapet”, nämligen budskapet om det korsfästa Messias, för att vara exakt. Och, som man ser i vers 25, så är det inte så mycket motsats till visdomen som gradskillnad: ”dårskapet” är visare än människors visdom och ”svagheten” är starkare än människors styrka, … just därför att ”dårskapet” och ”svagheten” är Guds.

Som jag ser det uttrycker inte detta stycke så mycket anti-intellektualism som betoningen på visdomen i denna tillsynes ”dårskapet”. Paulus, på så vis, verkligen belyser att denna ”dårskap” och ”svaghet” är inte manipulerbart för människors åsikter och aktioner, utan är, i sig, en storhet som förändrar människors värld. Denna korsfästade Messias har kommit in i den mänskliga sfären som en oberoende faktor som förändrar.

För det tredje så säger mitt förstånd att vi skall se källan och sammanhanget till det citat som Paulus citerar från, nämligen Jesaja 29:13-16. Och där framkommer det otroliga: det är gudsfolket som Gud identifierar som ”de visa” och ”de intelligenta”! I detta sammanhang i Jesaja 29, vänder Gud sig emot låtsas-tillbedjan förledd av religiös rationalitet.

Detta föranleder det fjärde observationen som visar det problematiska med att citera 1 Kor mot intellektualismen, och det är påståendet hos de som citerar att de själva INTE är ”de visa” och ”de intellektuella”. Det påståendet är högst suspekt eftersom just POÄNGEN i den ursprungliga texten i Jesaja är just troutövarnas självbedrägeri genom olika rationella vändningar, vilka de använder, fast de naturligtvis vägrar erkänna att de använder dessa.

För det femte, när man tar samman alla dessa iakttagelser, så märker man att det finns en ironisk ton i Jesaja 29: visdomen hos ”de visa”, intelligensen hos ”de intelligenta”. Det handlar om en dysfunktionell rationalitet, en förstånd som har motsagt sig själv, och leder fram till motsägelser: ”Ni vänder allting upp och ner! Är leran jämställd med krukmakaren?” (Jes 29:16). Dvs de hade förlorat förståndet!

För det sjätte, så kan man anta att detta var även Paulus grundförståelse av denna citat, men det verkar som han utökar ”de visa” till även vara förstå-sig-påare bland grekerna (dvs icke-israelerna). Vad Paulus gör är att han här står mot etablissemanget, både den religiösa och den filosofiska, till förmån för den lille mans tro på den korsfästa Messias, eftersom det sistnämnda bär med sig mer visdom än visdomen hos religionen eller de intellektuella.

_ _ _

Min slutsats är att passagen i 1 Kor 1 och 2 är inte anti-intellektuell, och de som påstår detta är självblinda och tänker inte från vilket sammanhang Paulus citerar i vers 1:19.

Dessutom säger mitt förstånd att det Paulus verkligen ville poängtera är att budskapet om den korsfästa Jesus har en egen visdom och kraft som står utanför varje religions och filosofis kontroll, och som i stället står på den lille mannens sida (se verserna 27-29). Det är detta Paulus predikar darrande (se 2:3).

I stället för att detta passage i 1 Kor 1 och 2 är anti-intellektuell, så är den anti-etablissemang, … och i förlängningen står passagen FÖR att använda förståndet på ett rätt sätt, eftersom denna passage visar att etablissemangets högmod leder till falsk visdom och falsk förstånd.

Passagen i Jesaja vänder sig mot en rationalisering som lurar sig själv. Den vädjar i stället för en ärlig och rakt personlig relation med Gud. Så tror jag även Paulus tillämpar det hela i 1 Kor. Messias och den korsfästelse han genomgick öppnade vägen för en ärlig och rak relation mellan människa och Gud. Detta är anti-etablissemang, och att använda detta passage mot ”intellektuella” som står för enkelhet är att som att skjuta sig i foten! Passagen är i såna fall riktade mot dem själva som citerar denna passage mot de ”intellektuella”!

_ _ _

Jag proklamerar som pirat i Guds namn att 1 Kor 1 och 2 är inte anti-intellektuell, utan är anti-etablissemang!

(… och jag kom fram till detta, med Guds hjälp, genom mitt förstånd …)

_ _ _

anmärkningar:

  • Min användning av ”lille man” är från BP:s VD:s uttryck ”small people”
  • Det som föranledde detta inlägg var, förutom Faddes uttalande, denna artikel: http://sagavyah.tripod.com/id73.html

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande bland inlägg taggade MessiasPataphysics of Simulacra.