Religions and ideologies cannot be proved

juli 18, 2015 § Lämna en kommentar

One thing I’ve learnt: You can’t prove a religion to be true. And those basing their religion on so called proofs are ultimately living on delusions. Looking for proof could even be dangerous as Leonard Cohen sings in his song ”Hallelujah”:

Your faith was strong but you needed proof
You saw her bathing on the roof
Her beauty and the moonlight overthrew you
She tied you to a kitchen chair
She broke your throne, and she cut your hair
And from your lips she drew the Hallelujah

A second thing I’ve learnt: You can’t prove any ideology or any other world- or life-view either. … And of course, that goes for the view I’m putting forth here and now.

So all we can do is lean on assumptions.

I still talk to God, but I don’t demand any proof anymore.

Annonser

Den roll vi ger Gud

december 15, 2012 § Lämna en kommentar

”Finns Gud?” ”Hurdan är Gud?” ”Är Gud en han eller hon, både-ock, eller ingetdera?”

Visst, man kan fråga alla dessa frågor.

Men man behöver inte sväva iväg så långt för att frågeställningen blir intressant genom att fråga ”Vilken roll ge du Gud?” (Du replikerar att du ger den roll till Gud som Gud själv ger sig. Jag menar att den bedriften är helt befängt eftersom det skulle betyda att människan skulle förstå Gud. Och jag har höga tvivel på att någon fullt greppar Gud.)

Den roll du ger Gud kommer att bestämma hur du ber till Gud, eller talar om Gud, och kommer att bestämma hur du lever ditt liv i relation till Gud.

Jag har alltid känt mig osäker på det sätt vi människor lägger en roll på Gud eftersom den är inte speciellt respektfullt att göra det, och det känns som vi förminskar Gud till samma nivå som en avgud (som ser ut som en gammal gubbe med vit skägg).

Jag har speciellt tänkt på detta det sista månaden, och fick en elektrisk chock när jag hörde låten ”Who by Fire?” av Leonard Cohen som, prästerlig profet som han är, handlar just om det fromma men förrädiska syn på Gud vi har fallit in i. Han chockerar genom att utgå från en böntext från Yom Kippur, det mest allvarliga judiska dagen, där människan ska vara ödmjuk för att få förlåtelse.

Jag citerar denna djärva bedrift från webtidningen Tablet, ”Wall of Crazy”[1] av Liel Leibovitz:

citat

Simply put, while Spector was a priest, cultivating the rituals of a new religion he had helped to create, a religion of rock ’n’ roll, Cohen was a prophet, an artist who sought new ways to speak ancient truths. On his fourth album, for example, he reworked the Unetaneh Tokef, a Jewish liturgical poem that is recited on Yom Kippur, into “Who by Fire,” paraphrasing the prayer’s list of the various ways in which those who have displeased the Lord might find their end—avalanche, barbiturate, hunger—and then adding the line “And who shall I say is calling?” The prayer concludes differently: After counting the ways in which the Almighty may smite his subjects, it comforts by reminding us mortals that “repentance, prayer, and charity avert the severe decree.” Cohen, however, remained defiant. Rather than prostrate himself before the Lord, Cohen coolly reacted to the divine decrees as if they were nothing more than a phone call from a stranger, meriting distance and a hint of suspicion. Before he succumbed to any grim fate, the singer wanted to know just who was doing the judging.

It was a much more radical approach, not only to art but also to Judaism, and it frequently incurred the wrath of Cohen’s family and friends. Early on in his career, while still only a young Canadian poet, he spoke at a Montreal Jewish event and chided the community—his own—as having lost sight of the religion’s true meaning and instead becoming obsessed with building institutions, endowing buildings, and other markers of worldly power and wealth.

slutcitat

I bönen citeras de olika sätt man kan dö på, genom ”öde”, som kan förändras genom bön och omvändelse.[3] Cohen sjunger dessa olika sätten att dö, genom katastrof, mitt i ljuva livet, osv, och Cohen liksom hör dessa alternativ genom telefonluren, och han frågar den som talar i luren till slut: Vem är det som ringer? … (Är det Gud jag talar med? Tillåt mig tvivla!…)

Dvs, han hör inte Gud i detta, eftersom han har inte tilldelat Gud den rollen som utdelar olika domar och sedan får människor att ödmjuka sig genom hot. Jag har sällan hört någon skickat iväg en sådan bull’s eye mot denna ”religiösering” av Gudstron.

För Gud är naturligtvis inte sådan. Gud är så mycket större, och djupare, och mänskligare och gudomligare än så!

Men när maktmänniskor gör om Gudstro till en institution eller religion, så blir det en inpackning av Gud i hanterbara lådor inklusive förståeliga roller vi ger till Gud, och till oss själva. …vilket behöver inte ha något med varken med Gud eller oss själva att göra.

_ _ _

Som kontrast läser man Jesus säga i Thomasevangeliet 77:

”… Klyv trä, och jag är där. Lyft en sten, och ni kommer att finna mig där.” [2]

Någon kommer säkert tänka hemligt eller ropa högt: ”Rött kort! Det där är panteism!! … gnostiskt skräp, jag visste det!”

Nej, det är en lite ironisk tolkning av Pred. 10:9: ”Den som vältrar bort sten blir skadad av sten, och den som klyver ved blir skadad av trä.” [2] Jesus finns där olyckan kan inträffa när som helst, vilket var även sant bokstavligen eftersom han var byggarbetare till yrket (det ironiska!).

Gud var där med Jesus i sitt yrke där han klöv trä och vältrade sten. På samma sätt kommer Gud vara med oss i alla situationer, i nöd och lust. Gud är inte den som funderar hur han ska ta kål på oss, Gud är den som är med oss mitt i glädje och bedrövelse! Precis som Gud var med Jesus självt.

_ _ _

I dag var en sorglig dag där 20 småbarn blev ihjälskjutna i Connecticut. Vågar vi tro att Gud finns mitt i det som inträffade? Hur skulle det i sådana fall påverka hur vi tänker och hur vi älskar?

_ _ _

[1] sidan 2 på http://www.tabletmag.com/jewish-arts-and-culture/music/118825/wall-of-crazy

[2] sidan 81 och 224 i ”Thomasevangeliet”, översättning av Bo Frid och kommentarer på Jesper Svartvik.

[3] se den engelska översättningen under rubriken ”He Judges Us” på http://en.wikipedia.org/wiki/Unetanneh_Tokef

Oreserverad kritik mot andra religioner har inte stöd i Bibeln

februari 2, 2012 § 3 kommentarer

Ja, jag tror det finns vänner till mig som märkt att jag har på senare år motsatt mig att oreserverat döma ut andra religioner. Det kanhända att folk tar detta som någon sorts flummighet, att jag hamnat i någon sorts religiös relativitet. Detta kan inte vara längre från sanningen. Jag har i själva verket fått denna attityd från Bibeln självt. Låt mig förklara:

När vi dömer en religion hos ett annat folk, har du tänkt på på vilken grund vi gör det? Det är ok att kritisera ett fenomen som du finner innehar ett grundläggande fel. Men när du kritiserar en tro för att den inte överensstämmer med sin egen, så är det något annat. Detta är ofta fallet när vi kristna kritiserar andra religioner: att vi kritiserar dem att de inte tror som vi. Men är detta befogat? Nej. Varför? Eftersom tron på JHWH kom till genom en förbund med Israels folk och bara Israels folk, inte med något annat folk. JHWH håller inte något annat folk än Israels folk skyldiga om de inte tror på Honom. Om du kritiserar ett annat folk _bara_ för att de inte tror som dig, så gör du något som inte ens Gud skulle göra.

”Men det är ju annorlunda när Jesus har kommit,” säger du. Är det? Jag är inte så säker på det. Jesus säger att han endast kom till Israels förlorade får, inte till hedningarna. Vad som händer i själva verket när vi tror på Messias, enligt Paulus, är att vi blir del i Israels folk. Så samma logik gäller även nu i NT:s tid när vi är kristna. Evangelium är alltså en inbjudan att bli del i Israels folk, inte en budskap om fördömande mot andra religioner.

”Men att Gud valde Israel, är inte det bevis att Gud bara är med Israel? att Israels tro är den rätta tron och att alla annan tro är fel?” frågar du. Inte om du skall tro Gud, som du förlitar dig på. Genom profeten Amos förklarar Gud till Israel att det är inte bara Israels folk Gud har befriat ur fångenskap:

Skulle ni vara förmer än nubierna för mig,
ni israeliter? säger Herren.
Jag förde Israel ut ur Egypten,
men också filisteerna från Kaftor
och arameerna från Kir.
(Amos 9:7)

Detta citat säger mig att vi har inte ringaste stöd för att fördöma andras folks relation till Gud, och därmed är inte andras religioner _automatiskt_ felaktiga bara för att de råkar inte vara detsamma som vår.

Untitled (cc by-nc-sa) by Toni To @flickr

Untitled (cc by-nc-sa) by Toni To @flickr

Appeal to the great spirit
Cyrus Edwin Dallin – 1909
Statue in front of MFA, Boston

Sottotitolo: governo ladro

”OK,” säger du, ”vad menar då Petrus i Apg 4:12 när han säger att ’Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss.”’ Tittar man på sammanhanget här, så ser man att det Petrus säger här är en utläggning på den föregående versen som citerar från Jesaja 28 som har precis detta budskap, och budskapet var till Jerusalems ledare. Därför borde ”oss” i Apg 4:12 betyda ”Jerusalems ledare” i synnerhet och ”Israels folk” i allmänhet, dvs det finns inget annat Namn som kan rädda Israels folk.

”Men,” säger den uppmärksammade, ”Jesaja hade ’hört om en förödelse över hela jorden’ (28:22) och därför gäller denna varning hela jordens folk.” Men detta förutsätter att orden על־כל־הארץ i den versen skall översättas ’över hela jorden’. Den kan lika gärna översättas ’över hela landet’. Förmodligen är ’landet’ (dvs Israels land) den mer naturliga tolkningen eftersom varningen är till Jerusalems ledarskap. Det judiska JPS översättning från 1917 väljer faktiskt översättningen ’upon the whole land’.

Därmed finnar jag ingen stöd i Bibeln att oreserverat kritisera andra religioner; speciellt med argumentet att de inte tror som Israels folk (inkl. kristna). Tvärtom finner jag stöd i Bibeln att Gud faktiskt finns närvarande hos folk utanför Israels folk, och man kan därför inte utesluta att Gud faktiskt kan finnas närvarande i andra religioner som inte är Israels religion.

Det som är nytt med det nya förbundet är att alla är välkomna att ingå i Israels folk genom tro på Israels Messias Jesus. Detta är ett stort erbjudande. Evangelium betyder ju ”glada budskapet”.

_ _ _

Kommentarer och motargument är, som vanligt, välkomna. 🙂

So which conspiracy do you believe in?

juni 15, 2009 § Lämna en kommentar

I found the following at http://iran.twazzup.com/

cafechi
it seems gov. tries to hack the reformist websites to insert fake statement. Mousavi’s website is the only remained connection #iranelection

It’s impossible to decide the truth value of this statement.

It’s like saying: there’s a conspiracy. But you don’t know about it because of the conspiracy. So because you don’t know about the conspiracy, there is a conspiracy.

There are two things to consider here:
A conspiracy that influences our sphere of knowledge cannot be proven.
… But neither can it be rejected as illogical.

This last point is usually not taken into consideration. Probably because the burden of proof is laid upon the person who suspects a conspiracy. … which rationally is unfair, but, to be honest, is the only practical way to handle this world (… which of course the conspirators take advantage of). But actually, this default way of handling conspiracies is dishonest, because the person presuming there is no conspiracy usually does not take into consideration that his/her judgement might be contaminated by the conspiracy itself. In other words, how does the one who takes the ”objective” view of things really know that his or her view is actually ”objective” and not actually biased?

So the person believing in a conspiracy could point out to the person who, without further discussion, disbelieves the conspiracy to be a bit dishonest. But the unbeliever’s behaviour wouldn’t be unfair though, because it would be too time consuming for any human being to consider every conspiracy theory out there, wouldn’t it?

When it comes to this type of information-distorting conspiracies, it all comes down to belief, really, since neither party can either prove itself or disprove the other. The tragic part is when one or both parties aren’t satisfied with belief, but begin organizing to the point that they begin to infringe on the rights of others. (This has been typical of certain ideologies or religions which find fuel in suspicion of conspiracy).

But there is another way of seeing the whole situation: Since it all boils down to belief anyway, people across boundaries can seize the opportunity of taking on a new ”conspiracy belief” together: the sacred belief that we are siblings, that despite everything happening around us, we are brothers and sisters, that we are of a common ancestry, and there are bounds between us that cannot be broken!

This does challenge the objective world view though, since what this says actually is that we can make up our own minds on what will be true for us or not. But I also see this as a genuine ”act of faith”: ”… if two of you agree on earth about anything that they may ask, it shall be done for them by My Father who is in heaven.” (NASB Matthew 18:19).

Pontius Pilate on the steps of the Sydney Opera House

Pontius Pilate on the steps of the Sydney Opera House. By Christopher Chan @ flickr. cc-by-nc-nd-license.

So we can revisit the question why Jesus didn’t answer Pilate’s question: What is truth?
Could it be because a verbal answer wasn’t the optimal way af revealing to Pilate the conspiracy of love going on there at that moment? The best way of making Pilate think was not answering the question at all, but instead to demonstrate it, demonstrate the Truth. (… his question was hypothetical, for he would had brushed off any verbal answer, because he was probably of the philosophical view that no man could know the Truth …)

Jesus’ silence was like saying: ”Oh yeah, Pilate, your are cooool! I mean, who gets the chance of asking the Messiah the grandeur question of What is Truth? … and not even getting an answer back! Ha! I mean, man! That is coooool! … I’m not gonna take that away from you Pilate! But do you know what is cooler than coool? It’s having the real choice of being friend with whomever you like without really having any substantial reason for it. … And so that’s what I’m doing for you right now King Pilate. You might not see it today, but you’ll see it tomorrow: You’ll be given the opportunity of becoming cool just like Me: Cooler than coool! That’s the brutal Truth (… and we’re talking _brutal_ here!…), the brutal Truth that will be given as a true Gift to every human living on this earth. But it’s hard to explain the Truth of that conspiracy, because Truth is an Action, it’s Me. But one thing is not too hard to do (… the hard thing is believing that it’s really cool!…): It’s believing in the Truth of this conspiracy, in the conspiracy of Friendship and Siblinghood, and then you, Pilate, will experience Real Coooolness! Like Morpheus said: ”… sooner or later you’re going to realize … that there’s a difference between knowing the path and walking the path.” Walk the path, Pilate, don’t necessarily understand it; just follow Me, and you’ll get the hang of it!”

So which conspiracy are you going to believe in?

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande bland inlägg taggade ReligionPataphysics of Simulacra.